Solen skiner och våren är på kommande! Solljuset tittar in genom mina skitiga fönster och jag inser att jag nog borde damma lite oftare. Blir lite irriterad på den stora ficklampan som hånfullt sveper in i husets alla tidigare mörka vrår, och liksom pekar ut ställen som BORDE städas omgående. Med blandade känslor drar jag ner rullgardinen. Aldrig i livet att jag tänker låta det här förstöra min härliga vårdag! Det är bättre att gå ut. För då ser man ju bara det vackra. Att våren är på väg och allt blir sååå mycket bättre. Visst?!
På s-markets gård står jag med lillen i famnen och kisar mot solen. Är lite bortkommen på något sätt. Byxorna har hasat ner och vinterjackan känns bylsig. Jag är som en björn som just kommit ut ut idet. Jag KÄNNER mig som en björn! Med en helsikes tjock päls. Ovårdad och plufsig. På en gång känner jag det.
Våren är här och nu måste det hända saker. Nu måste jag sätta igång. Förändra. Förnya. Ut med allt gammalt och in med allt fräscht!!
Under tiden jag handlar maten tänker jag och planerar. Nu är det verkligen hög tid för en detox-kur! Alla gifter måste ju ut! Speciellt all choko och annat onyttigt jag glupat i mig som en svältfödd under vintern. ( för att bygga upp det redan gynnande späcklagret för att klara av vinterns kyla, ni vet). Och klippa och färga håret naturligtvis. Köpa nya gardiner. Färggranna givetvis, för att välkomna våren. och en ansiktslyftning borde nog också vara på sin plats. Hur jag nu ska ha råd med det är en annan femma. Allt det här innebär ju bara en sak: jag måste till stan!
Min sambo rynkar pannan lite lätt när jag deklarerar att jag nog borde ta mig en shoppingtur till stan å det snaraste. Han förklarar sen hur dyrt det är med bensin i dagens läge och kunde jag nog inte klara mig utan allt det där? Tittar på honom med höjda ögonbryn.
Nej, det klarar jag mig inte utan. Titta på mig! Titta på din lurviga lilla björnhona som suttit inne och vrålätit fettdrypande saker hela vintern. Hon är ledsen. Hon behöver det här. Hennes päls behöver omvårdnad ( och gärna lite färg..) Och i ärlighetens namn kanske hon förtjänar ett par nya skor också?? Och en jacka, några byxor, nytt smink..och...jajaa, ni fattar!
Mars månad. Äntligen börjar vintern vara slut. Åtminstone är det värsta över. Jag väntar på att få börja jobba igen ( lite grann i alla fall) och jag väntar på att amningen ska avslutas och mina bröst blir mina igen. Utan de söta, knubbigt klottiga barnfingrarna som knådar och river i dem. Jaaa, där hade vi det. Några nya behåar behövs ju alltså nu också!! En till anledning till att stadsbesöket är ett måste.
En annan sak som står på programmet är vår osaliga ande till katt. Att han är av hankön kan tilläggas. Och osteriliserad. Hmmm, ansiktslyftning eller frassterilisering?? Nu blev det svårt. Det är ju liksom lite svårt att ignorera kattskrället för tillfället eftersom hans oljud redan har börjat höras runt knutarna. Måste nog ta mig en allvarlig funderare här. Så länge ska jag njuta av de få härliga vårdagarna jag har kvar innan jag börjar jobba igen. Det ska jag verkligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar